Höstglöd  
   

Du kom min älskade
lysande och färggrann
utan blixtrande åskväder
utan getingar och myggor
inga ormar och fästingar
lurar lömskt i gräset
och ingen
kan på länge kalla mig badkruka
Du är här min älskade
med sol som inte bränner
med båten orörlig på land
med vind som gör mig fri
och ingen skriker ”ta törn”
äntligen kom du så befriande
och jag vet
vilka svampar som är trestjärniga

Av
Anita Sandwall ©


Tillbaka

 



anita.sandwall@telia.com