| TVÅ DAGAR MED SANDKILEN HELMI |
|
Som ett inslag i Kulturår i skärgården chartrade Ljusterö Hembygdsförening och ÖHF tillsammans sandkilen Helmi, den sista autentiska roslagsskutan, två dagar i juli. Det var ett initiativ av Sören Norrby, som är vice ordförande också i Föreningen Helmis Vänner som har återuppbyggt och nu också äger den vackra skutan. Det började med visning och kortseglingar i Linanäs lördag den 9 juli, en upplevelserik dag med gamla Ljusteröbor som kom och tittade på Helmi och berättade minnen från skutepoken och yngre som fick inblickar i det slitsamma jobbet ombord. En segling gick till Örans nedlagda sandtag där Helmi sannolikt låg och lastades sand för hundra år sedan. En svindlande historisk återblick. Söndagen ägnade vi åt en segling till Husarö till vilken styrelserna i ÖHF och LjHF var inbjudna. Turen avgick från Åsättra brygga på Ljusterö med Sören Norrby och sex passagerare från Åkersberga plus en från Ljusterö, Bo Sjöbergh, Ljusterö Hembygdsförenings ordf. Med skutans kapten Lars-Göran Öhman och besättningsman "jungman Jansson", var det totalt 9 personer som kom ut på blanka böljan denna underbara söndagsmorgon. Turen gick för motor i brist på vind. Dock gjorde den svala havsluften att dagens hetta inte märktes. Det blev en njutbar tur med vackra vyer. Värmen gjorde sig inte påmind förrän vi kom i land på Husarö där vi kunde avnjuta en god lunch på Lotskrogen. Under tiden gjorde Helmi en kortsegling med betalande passagerare från Husarö. För oss besökare följde en visning av Husarö Lotsmuseum under sakkunnig guidning av dess skapare, åldermannen Åke Öhman med fru Birgitta. Något som är av historiskt intresse när det gäller ön är att det var där de första av skärgårdens berömda jordgubbsodlingar började. Hemfärden gick i en något gynnsammare sjöbris, men då det var lite kort om tid för att hinna segla hem gick det snabbare för motor, och vi hann lagom till 18-färjan från Ljusterö. Den unge besättningsmannen
August Jansson fick slita ordentligt med segelsättningar
och annat tungt arbete som krävs på en så tidstrogen
gammal skuta. Vi var alla imponerade, och en sådan uppvisning
bidrar mycket till att göra skutseglingen än mer autentisk
och njutbar. Det är bara att hoppas att Helmis stödjande
vänner blir allt fler och att hon ska kunna göra många
seglingar med betalande deltagare. |
| Bildspel! |