Av Gudrun Vällfors
Ett enkelt trätak skyddar i dag ruinen av ärkebiskopens medeltida borg i Tuna, Österåker. Men på 1600-talet fanns det ett vackert kupoltak på rustkammaren, som borgen då byggts om till. Runt den fanns en stor barockträdgård och flera alléer. På en lökformad sockel högst upp på taket stod en Hermesstaty med en höjd stav, troligen krönt av en vimpel. Det kan man se på det kända kopparsticket över Tuna säteri, som militärarkitekten Erik Dahlberg ritade på 1660-talet. Bilden är spegelvänd, men om man vänder den rätt och förstorar borgen i hörnet, stämmer byggnaden med de rester som ännu ligger i marken.
Hermesstatyn och de två krigarstatyerna i barockuniformer i den pampiga hamnen vid margårdsbyggnaden (nu Generalsvägen 16 i Österskär) ser helt osvenska ut, och det är de säkert också. Hans von Matérn i hembygdsföreningen upptäckte att statyn på borgtaket kan vara identisk med den Hermesstaty som ännu står uppställd vid stranden framför Rydboholms slott (se bild intill, foto H. von Matern). Men varifrån kom den ursprungligen?
Vid ett besök sommaren 2004 i polska Gdansk, den gamla hansastaden Danzig, gjorde jag en upptäckt. Andra världskriget slutade där med sovjetisk bombning, som utraderade 90 % av Danzig. Under stora uppoffringar rekonstruerade polackerna staden under efterkrigstiden med hjälp av gamla målningar. Gdansk är återigen en mycket vacker stad med rikt utsmyckade barockhus.
I hansastaden samlades oerhörda rikedomar i början på 1600-talet tack vare tullinkomsterna från den lönsamma spannmålsexporten till Västeuropa. Överskottet användes bl a till utsmyckning och statyer på tak och torg, skapade av nederländska konstnärer. Den mest kände hette Abraham van der Block. Han utsmyckade det medeltida börshuset Artus i stadens hjärta och beställde en tillhörande Neptunusfontän av skulptören Peter Husen. Statyn göts 1615 i Augsburg. På kupoltaket till det lilla porthuset till vänster om fontänen står en Hermesstaty. Rekonstruktionen är precis lik Rydboholmsstatyn, det är bara staven som saknas!
På börshusets fasad finns två medaljonger med porträtt av Zygmunt III Wasa (Sigismund I av Sverige) och hans son Wladyslaw. På andra sidan torget Dlugi Targ syns kungshuset i barock, där Sigismund ofta bodde på 1620-talet. Han var formellt krönt till kung också över Sverige, men hans kusin Gustav II Adolf förde långvariga krig mot honom för att erövra hamnstäder som Danzig och få del i tullinkomsterna. Karl X Gustav fortsatte krigstågen i Polen, belägrade Danzig 1656 och utplånade hela den polska Vasaätten. I Polen kallas tiden för ”den svenska syndafloden”.
Fältherrarna fick ut sin lön i form av krigsbyten, och därför kan bl a statyer från Danzig ha hamnat på de svenska godsen. Gustav II Adolf Tuna förlänade Tuna till diplomaten och riksrådet Per Banér (1588-1644), som 1627 sändes som förhandlare till den protestantiska unionen under kriget. Både hans far och farbror hade dömts till döden av Karl IX för att de tagit Sigismunds parti. Själv led han av svårmod och var kanske inte den som hämtade hem statyerna till Tuna. Men hans bror den berömde fältmarskalken Johan Banér (1596-1641) hade varit kommendant på Danziger Haupt 1626-29 under Gustav II Adolfs erövringskrig i Polen och hade haft möjlighet att skeppa hem ett stort krigsbyte. Daniel Tilas berättar att Johan Banér använt krigskassan på ett otillbörligt sätt. En av dennes arvingar var fältmarskalken Gustaf Banér (1618-1689), som fått överta faderns förläning till Tuna 1644. Han upprustade både husen och lantbruket och byggde den nya mangårdsbyggnaden (nuvarande Generalsvägen 20) 1662-64. Det kan också vara denne Gustaf , som under Danzigs belägring 1656 har plockat med sig Hermesstatyn. Men han blev svårt skuldsatt och kronan krävde tillbaka det Banérska arvet. Till slut indrogs Tuna till kronan 1683 under den stora reduktionen. Möjligen hamnade statyn då i stället hos den förmögna och kungatrogna Braheätten på Rydboholm.
Vad föreställer då den vandrande Hermesstatyn? Den har varit ett lämpligt komplement till statyn över den romerske havsguden Poseidon. Hermes är färdmännens beskyddare, gudarnas snabbe budbärare med vingar på häl och hatt och en gyllene stav. Men han är också köpmäns, tjuvars och skälmars skyddspatron och lyckogud. Vad passar bättre att ta som krigsbyte från en rik hansastad av cyniska krigare!
Källor:
Berenthal, Krzysztof Gdánsk, The City of My Dreams
Loggert, Henning, Gå-cykla i österåker, Kulturstigar
Häfte 1 Tur 1 Tuna, Sthlm 1985
Svensk uppslagsbok, Stockholm
Tilas, Daniel, Öster-Åkers Sokns Minne 1757. Manus
M 23: Kungl.Biblioteket,Sthlm.
Internet:
www.gdansk.pl
www.smbn.nu/svenska
krig
Gudrun Vällfors
